(fick förtidig födelsedags present av moster, älskar korten jag får av henne) 

Så var dem första sommar veckorna slut.

Har haft det helt underbart på Västkusten, förutom en.. eller kanske två, saker men dem tänker jag ändå inte skriva om här så  dem får vi försöka bearbeta på annat vis.

Har badat varje dag, varit med släkten, ätit för mycket godis, druckit vodka -ofrivilligt- vid tre tillfällen (min farbror har aldrig skrattat så mycket åt mig i hela mitt liv, jag lovar, och det gör han ändå ganska ofta), varit på Liseberg med världens bästa, packat, svettats, solat, hoppat från bryggan (!!!!) och nästan.. näääästan.. nääääääääästan lärt lillasyster att simma. Har gjort många tappra försök, ett lyckades nästan i vintras när vi var i Idre. Men icke. Får hoppas på att det går bättre i Österrike sen. Längtar nåt så fruktansvärt dit.

Någon som längtat efter mig däremot var O. Träffade henne och Em. för en dryg timme sen. Det var jag som såg henne och började springa först. Sen sprang hon också. Och vi skrek. Sen kom kram-krashen.

Em. tyckte vi var gulliga, förvånande nog, och han lät oss hållas i åtminstone 5 minuter. Sen ville han ocks ha en kram, och det fick han såklart. Men vi hae ju setts på Liseberg så det var inte lika illa mellan oss. O. hade jag inte sett på 2 veckor.

Och M. har Mx.-maraton den här veckan tills han reser iväg så henne lär man inte se mycket av före nästa vecka. Laddar mentalt inför hur mycket hon kommer klaga på att han inte är hemma. Iiiihh... jag kommer behöva skaffa hörsel skydd. Jag och O. borde investera, det kommer bli en lååång sommar.

Saknar dig Mt., kom hem snart <3

<3