Ni vet dem där dagarna när allt man gör blir fel. Du säger fel saker, träffar fel personer, alla skämt slår slint, du snubblar och trampar dig på skosnörena, rösten blir falsk så fort du försöker ta en ton, lärarna ger dig onda ögat så fort de kommer åt och beslutar lite random att dra till med ett extra prov och hur lång tid du än tog på dig att välja och vraka blev din outfit HELT fel.

Dessa dagar kommer titt som tätt i min vardag. Man vaknar av att frisyren står åt alla håll och redan då fattar man att dagen kommer gå åt helvete.

Nej, det är inte kul. Tack gode gud har detta varit en relativt normal dag, men den är inte slut än.

Ibland får jag en insikt av att alla verkligen borde hata mig. Jag är stört irriterande, kan komma med helt störda skämt som bara jag fattar, garvar för högt, är otäckt ful, är ocharmig och som flugan på linsen mest hela tiden.

 Men imellan åt kan jag tänka "fy FAN vad jag är bra!". Jag kallar detta för mina ´Bert Karlsson moments´. Då är jag så charmig och ser så bra ut att jag nästan lyser. Små komentarer kan få hela min klass att vrida sig i skratt och även min ack så bittra HK lärare. Allt är bara lätt och min käre moder nämner inte ens det underbara kaoset på mitt rum som bara jag hittar i.

Detta, och så klart mycket mycket mer, är det som håller mig vaken på nätterna.

.. Och sen undrar jag varför jag har huvudvärk?

Kram <3